turkaru

kelimesf.(turkaru:)

Moğ.torkara / tu-r-mak (sürüp gitmek) > turk-ġar-ū

  1. 1

    Aralıksız; sürekli; durmadan; daima; hep; durmadan; sürgit.

    [EUTS][Gabain][İKPÖy.]